För att färga glas används olika metaller eller metalloxider.
- Gulgrönt – uranoxid eller kromoxid
- Gräsgrönt – kromoxid
- Blågrönt – kromoxid eller kopparoxid
- Mörkgrönt – kromoxid, kopparoxid eller manganoxid
- Ljusgult – selen, titanoxid, ceriumoxid
- Guldgult – selen, uranoxid
- Orange – selen, kadmiumsulfid
- Guldrubin – guldklorid, manganoxid
- Signalrött – selen, kadmiumsulfid, zinkoxid
- Rosa – selen, manganoxid
- Grått – järnoxid, kopparoxid, nickeloxid, manganoxid
- Ljusgråbrunt – järnoxid, nickeloxid
- Buteljbrunt – manganoxid, järnoxid, nickeloxid, kolpulver
- Rödviolett – manganoxid
- Blåviolett – manganoxid, koboltoxid
- Ljusblått – koboltoxid
- Blågrönt – kopparoxid
- Klarblått – koboltoxid, manganoxid
- Svart – manganoxid, järnoxid, kromoxid, kopparoxid
- Opalinglas (mjölkigt glas) - tillverkas genom tillsats av grumlande komponenter, antingen kryolit eller flusspat, eller trikalciumfosfat, benaska.[1]
Man kan färga in glasmassan direkt genom att tillsätta dessa metalloxider direkt i den smälta glasmassan i hyttans ugn.
Ett annat vanligare sätta att färga studioglas är att rulla, välsa, det varma glaset från pipan i färgat glaspuder som hälls ut på ett metallbleck i hyttan. Detta ger ett lätt prickigt utseende och färgen sitter på ytan. Övriga sätt att få en jämn färg på glaset kallas Överfång och Underfång vilket beskrivs under egen rubrik.