Blästring

Blästring innebär att man sprutar blästersand med hjälp av tryckluft mot glaset. På så sätt skapar man ganska enkelt en matt yta eller urgröpning. De ställen som inte ska bli matta skyddas t.ex. av utskurna schabloner. Till former som är för komplicerade att skära ut kan fotografiska schabloner användas. Blästring används ofta på planglas men kan lika gärna användas för t.ex. blåst eller gjutet glas. För att blästra behöver man en blästringsutrustning. Beroende på vilket tryck och vilken sorts blästersand (t.ex. aluminiumoxid eller kiselkarbid) man använder blir ytan olika grov. Vid blästring är det viktigt att skydda både ögon och hud för blästersanden som sprutar med högt tryck. Det dammar dessutom mycket och därför bör man på något sätt skydda omgivningen. Ett sätt är att använda ett blästringsskåp som stänger in dammet.

Ytlig blästring ger en tvådimensionell bild där de blästrade delarna blästras tills de ser helt vita ut och det klara glaset ger ett kontrasterande svart intryck. Man kan också använda blästring för att skugga fram mönster i ytan på glaset. Då blästrar man inte så mycket att ytan blir helt vit utan arbetar med olika tryck för att få fram en "airbrush"-liknande effekt.
 
Djupblästring (glass carving) ger ett djupare mönster och gör att man kan arbeta fram en tredimensionell bild. Detta kan göras med schabloner i ett eller flera steg eller på fri hand. Om man arbetar i flera steg tar man bort mer och mer av schablonen och fortsätter blästra. Teknikerna kan naturligtvis kombineras. Det händer att matt glas felaktigt kallas för blästrat trots att det kan vara screentryckt, etsat eller laminerat med opalfolie.